Nu så, en lång racerapport!

Får väl börja där jag slutade, på dag 2.
Var så trött dag 1 att jag aldrig orkade köra hem, så jag sov i en väns skåpbil.
Första passet gick det helkasst. Börjar bli nervös varje gång Nilsson susar förbi i hög fart, trots att han tar det lugnt. Han ska jag ju tävla mot! Tänk om alla i racet är så snabba?!?! Jag kanske borde sjukanmäla mig?
Sen släppte det och det gick bara bättre och bättre, och blev roligare och roligare. Dock fortfarande i frånåkt av många.
Var en hel del på plats som tidigare kört roadracing som tittade på min körning. Fick höra att det såg bra ut, att jag höll spåren som jag skulle osv. Farten var inte det viktiga, jag skulle vara redo för att tävla. Kändes skönt att höra det.
Efter denna dagen var jag återigen helt slut. Istället för att köra hem lyckades jag till denna natten få en sovplats i en husvagn. Så då blev det ett par öl och lite grillat med "Nilsson", "Henkehå", "TELG.biz" och "Pson". (Vill inte hänga ut namn på privatpersoner på nätet, så det får bli deras löjliga nätalias...) Är en så jäkla hrälig stämning i depån om kvällarna! Alla är polare med varandra. Är som att vara på festival, fast utan fyllan och bakfyllan, men ändå roligare.

Dag 3
Dagen jag inte skulle köra. Lite synd när jag nu var taggad efter att det hade känts så bra i torsdags. Istället skulle jag och TELG.biz vara bullerkontrollanter och bemanna skamkärran för sydskanes emse. Skamkärran är alltså den bil och släp vi använder till att hämta upp hojar som gått omkull på banan och vid behov assistera ambulanspersonalen. Varför det heter skamkärra förstod jag först när jag själv stod med min motorcykel på den, och fick åka genom hela depån. Fyfan vad man skämdes då!
Hur bullermätningen gick vill jag inte gå inte gå in på. Hur ska det gå för motorsporten när inte ens elhojar klarar bullerkraven längre???
Eftersom detta var dagen innan tävling var den snabbaste gruppen fullbokad, och oj vad snabbt det gick!!!! Och där körde i princip alla jag skulle tävla mot!!! Och nervositeten var återigen på plats...
På kvällen blev det lite grillat igen. Blev av Nilsson erbjuden en liten hörna i hans depåtält under tävlingen, tillsammans med Henkehå och Trulle. Kändes riktigt skönt och lugnande att ha tre rutinerade förare så nära till hands, kunna följa deras rutiner osv.
Inskrivning och besiktning av hojen fick vi också gjort under kvällen, vilket också fick magen att pirra ännu mer. Denna natten körde jag hem, om jag nu var så satans nervös tänkte jag att jag skulle försöka sova så ordentligt som möjligt.

Racedagen kommer alldeles strax!